VI HAR SEMESTERSTÄNGT V29-V31. Trevlig sommar!

Specialprodukter för träbearbetning och möbelvård sedan 1915.

Dintero betalalternativ
Credit safe

Information om läder

Vad är läder?

Hur framställs läder?

Läder kommer från djurhudar (även fåglar, reptiler och fiskar) som blivit kemiskt behandlade för att stoppa förruttnelseprocessen. Denna kemiska behandling kallas för garvning. Redan i forntiden använde sig människan av naturliga garvämnen i bär, bark och blad för att garva läder.

Idag används flera kemikalier för att garva läder. Man använder både extrakt från olika växter och syntetiska kemikalier.

Med kromsalter kan man garva läder mycket snabbt. Efter en kromsaltgarvning är lädret vitt och kan därefter utan problem färgas till vilken färg som helst. Garvning med kromsalt upptäcktes på slutet av 1800-talet i USA och detta revolutionerade läderframställningen. Det tar bara en dag för ett läder att bli garvat med kromsalt emedan vegetabilisk garvning tar 100 dagar. Idag blir ca 80% av alla hudar garvade med kromsalt.

Den vegetabiliska garvningen (med extrakt från växtriket) tar längre tid och lädret blir brunt och hårdare.

Vad skadar läder?

Solen gör mycket skada på läder
Hudfett, svett och smuts
Felaktiga rengöringsmedel
Slitningar, revor och fläckar
Läder är konserverad djurhud. Det består till 96% av kollagen (om man bortser från vatten och fett). Kollagen är det viktigaste hudproteinet, det är inte vattenlösligt men smälter vid 60°C. Garvare förhöjer denna smältpunkt. Chromgarvat läder klarar temperaturer upp till 100°C. Vegetabiliskt garvat läder bara 60°C.

När läder åldras, bryter bakterier och fuktighet ner kromets och garvämnets molekylkedjor. Detta har till följd att proteinets smältpunkt sjunker. Solen förhöjer dessutom bakteriernas aktiviteter.

När kollagenet löses upp krymper lädret

Denna kemiska process är oåterkallelig. Krympningstemperaturen används på museer av konservatorer för att kolla lädrets tillstånd.

Torka aldrig fuktigt läder i solen eller på ett värmeelement

Oåterkalleliga skador (krympning och förstelning) kan uppstå.

Undersök ett läder som utsätts för sol mycket länge, t ex en hatt eller bilklädsel. Detta läder har ofta hårdnat, brustit och krympt. Detta är skador som solens strålar åstadkommit (hetta och UV-strålar). Lädret blev överhettat och kollagenet har löst upp sig. Molekylerna i ytan har destabiliserat sig p g a att UV-strålarna och de långa komplexa molekylkedjorna har brustit.

Solskador

Studier har visat att solen ger upphov till hårfina sprickor i ytskyddet långt innan synbara skador uppträder. I dessa sprickor samlas fuktighet och smuts och orsakar ännu större skada.

I 8 fall av 10 är det solen som är orsaken till de större skadorna.

De skador som orsakas av solen på ytskydd och pigment och lädret självt har hittills inte utforskats tillräckligt. Ytskyddet blir ofta redan efter ett par månader repigt. Om anilinfärgat läder blir blekt i större krackeleringar och dessa börjar se vit- eller gråaktiga ut beror detta på solen.

När ni är säker på vad orsaken beror på så kan ni fastställa att i 8 fall av 10 är det solen som orsakat skadan.

Om ett läders ytskydd är bortslitet då är för det mesta även anilinfärgen borta. Detta tyder på att solljuset sänker motståndskraften.

Kombinationen hudkontakt och solljus är det värsta som finns för ett läder.

Hårfina sprickor, krackeleringar och blekning kan i dessa fall visa sig efter bara några månader och inte som vanligt efter flera år.

Kemiska skador

Vanliga allrengöringsmedel i hushållet innehåller emulgatorer (tensider) som skadar ytskyddet och löser upp färgen. De är ofta alltför alkaliska för lädret och orsakar en obalans i de kemiska föreningar som håller samman lädret.

En bra lädertvål innehåller sådana ämnen som inte angriper ytskyddet. Om ni sprutar på aerosolprodukter för nära lädret kan lädret skadas. Om ni har otur löser ytskyddet upp sig.

Den kemiska jämvikt som gör att lädret är stabilt, reagerar negativt på alla förändringar av PH-värdet. De flesta allrengöringsmedel är alkaliska och detta skadar lädret, hårfina sprickor bildas i ytskyddet.

Svett, kroppsfett och smuts

Kroppsfett och svett samlar sig i porer och hårfina sprickor. På grund av detta blir lädrets PH-halt sur och balansen rubbas. Bakterier och svampar får en idealisk grogrund: hudrester och fukt. Lädret blir mer och mer angripet. Ofta skadas lädret på armstöd först.

När en kund ber om rengöring och upparbetning av sin möbel är för det mesta armstöden på grund av den ständiga beröringen mörknad, repig och förfallen. Ofta är ytan så fet att man kan ta bort ett skikt av hudceller och smuts bara med fingernageln! Ibland är lädret mycket tunt och helt förstört.

Man måste noggrant undersöka om dessa ställen fortfarande kan repareras

Ofta är sådana försök bara tidsspillan. Många skador och föroreningar på läder går att reparera. Men ett fett, smutsigt och nedbrutet armstöd måste för det mesta bytas ut. Var ärlig mot kunden. Säg honom att ni kan rengöra och reparera materialet men att armstöden inte kommer att hålla länge ändå. Erbjud kunden att istället byta ut lädret.

Innan man färgar läder ska man alltid rengöra grundligt:

Dammsug lädret noggrant eller rengör med tryckluft. Tryckluft är bättre vid rengöring av kanter och veck. Rengör sömmar med en mjuk borste.
Avfetta noggrant med Stark Lädertvål. För att göra detta: häll rengöringsmedlet på en svamp och krama fram ett lödder. Rengör från söm till söm med detta lödder. Spola då och då av svampen i varmt vatten. Ta bort det smutsiga skummet. Upprepa tills det inte finns någon smuts kvar. Glöm inte veck och kanter. Torka av med en handduk och låt därefter självtorka. Använd inte hårtork och ställ inte lädret i solen.
Fetta av feta ställen med Isopropylalkohol (IPA) eller Aceton. Annars fastnar färgen dåligt på feta ställen. Häll lösningsmedlet på en trasa och rengör ytan grundligt. (använd andningsskydd och handskar, tänk på att det är brandfarligt och sörj för god ventilation).

Förslitning

Slitning är en av huvudorsakerna till större skador. Efter det att sol, svett och kemikalier skadat ytskiktet tar slitningen vid och fortsätter. Lädervårdsmedel ska därför innehålla substanser som reducerar förslitning.

I garverierna testas lädrets rivhållfasthet. Möbelläder måste tåla 1000 torrivningar och 300 våtrivningar. Detta test kallas ”Veslic Rivtest”. En liten filtbit rivs av en maskin fram och tillbaka.

Ytskyddet på det färdiga lädret skyddar pigment och lädret därunder. När ni kollar bilsäten och möbelläder ska ni titta noggrant på de ställen där mest förslitning sker. Visa kunden de ställen där det skyddande ytskyddet och även färgen därunder redan är bortskavd.

Ofta när man blir ombedd att bara reparera en liten reva, är det möjligt att sälja en hel eller partiell infärgning i skyddande syfte.

Om ytskyddet och färgen blivit avnött är det bara en fråga om tid innan lädret själv tar skada. Ställen som utsätts för stark förslitning måste skyddas väl (se även infärgning).

En del läder av mycket bra kvalitet har ingen finish. De har varken pigmentskikt eller ytskydd. Dessa läder är bara genomfärgade och ibland lätt oljade eller vaxade. De behåller på detta sätt sin naturliga mjukhet, värme och utseende. Detta läder kallas för anilinläder. Ibland kallas det för semi-anilinläder om det vaxats eller har en mycket tunn finish.

Eftersom detta läder inte fått något ytskikt att skydda ytan måste det skyddas extra mycket mot förslitning. Ett bra vaxskydd är det bästa skyddet för dessa lädersorter (nyligen utvecklade syntetiska vaxer skyddar utan att täppa till porerna och låter därmed lädret behålla sin naturlighet). Elephant Leather Preserver är ett sådant vax.